ebbalinneas

Dubbdäck

Idag är jag så jävulskt uttråkad. Det regnar ute och det är en sådan dag man inte kommer på ett piss att göra. Visst har jag lite plugg jag hade kunnat göra, men det efter att ha suttit i två timmar är jag rätt mätt på det. Dessutom är det enda jag har gjort i fler VECKOR plugga. Jag är så sinnessjukt trött på det. Nåt så jävulskt jobbigt har det varit, men fan va bra jag har klarat det ändå, och jag är så äckelstålt över att gå på sommarlov med bra betyg i handen. När jag då får tid över, då det inte är panik med plugget eftersom jag ligger i fas med allt, känner jag att: nej, jag orkar fan inte. Jag behöver inte heller för den delen. Jag tänker fan unna mig att njuta över vad jag åstadkommit istället. Så det så.
Sånna här dagar vill jag bara hem. Samtidigt vet jag att jag kommer vilja åka tillbaka när jag väl är hemma.
Helst av allt skulle jag vilja stänga in mig med godis och kolla på film.

Bilden är från igår när jag och tjejerna var ute på sjön och rodde.

Sjukling

Igår träffade jag först Olivia en liten stund sen gick jag och mötte lina, vi gick ner till hejan och träffade Wille. Sen åkte vi ut med hans båt, hur chill som helst. Längtar tills det blir sommar på riktigt. Då jävlar ska det åkas båt kan jag säg! Fan va najs sommaren ska bli.
Sen gick vi iaf till Jakob och tog det lugnt...
Idag har jag inget planerat, ska gå en runda med min hund nu!

Det var längesen nu, hörrni! Jag har haft världens skönaste lediga dagar hemma. På kvällarna har jag väl för det mesta varit ute och träffat vänner. På dagarna har jag chillat runt hemma och njutit. Igår var vi i malmö och shoppade. Men ledigheten är inte över än! Idag är det fredag och vi ska ha fredagsmys. Vet inte ännu om det blir fest i helgen, vi får väl se vad jag känner för.

Klockan sju stod jag nere på stationen med hela packningen redo för att bege mig till smålandet, när en röst ropar ut i högtalarna "Öresundståg mot Karlshamn, Ronneby, Karlskrona har en ny beräknad ankomsttid 19:27" synd för mig som har en buss att passa i Karlshamn 19:37. Eftersom det var den sista bussen och det inte fanns en chans att jag skulle hinna till den var det bara att åka hem igen. Inte mig emot, egentligen. Jag har kommit in i en period då jag är så jäkla hemmakär plötsligt. Jag älskar att vara hemma. Visst har jag väl alltid gjort det, men efter att ständigt ha varit hemifrån flera månader (helgerna har jag bara befunnit mig på hemmaplan Max några timmar) känner jag att jag skulle kunna knyta fast ett rep runt mig och mitt älskade brötalyckan.
Jag älskar att sitta hemma med min familj och ha altandörrarna öppna så att vårluften i kvällstid fyller hela huset, jag älskar att sitta runt det vita stora bordet på altanen och äta favoritmaten (lax) och samtidigt ha den fantastiska utsikten framför mig, jag älskar att ta kvällsrundan runt i trädgården med Hjalmar för att avsluta på bryggan till solnedgången, jag älskar mitt hem och personerna som fyller det. Tänka sig att det skulle innebära en hel del frånvaro från min sida för att förstå detta. Med risk för att över-romantisera och dramatisera skriver jag detta. Men ta mig i röven vad det är sant! (Vilket äckligt uttryck för övrigt.)

När jag satt ner väskorna i hallen gick jag upp till mitt rum och började ta tag i allt kaos som helt urartat de senaste månaderna. Mitt rum har blivit en avlastningsplats för de få tillfällen jag är där. Ett ställe som förut var min favoritplats och som jag värnade om med hela mitt hjärta (städade minst tre gånger per vecka) har nu blivit ett ställe som hålls släckt och låst för att gömma allt kaos. Nu är det slut på det! Ikväll rensade jag upp det värsta och nästa gång jag kommer hem ska det fortsättas. Hyllor och lådor ska rensas, garderober ska städas ur, under sängen ska det inte finnas ett enda dammkorn (fasar så otroligt mycket över just det momentet), och slutligen ska allt dammsugas. Längtar redan efter att få tillbaka mitt älskade rum!
Efter det har jag, mamma, pappa och min syster avverkat två filmer, samt haft fladdermus-besök (gissa om vi skrek).
Nu är det läggdags för imorgon gör jag ännu ett försök att bege mig mot de småländska skogarna. Detta blir en kort vecka, redan på tisdag klockan sju kommer jag vara hemma. Lyckan går inte att beskriva!
Hej hopp.

Sitter här och tänker tillbaka på resan till Gambia. Jesus vad coolt det var, ändå. Lätt bästa äventyret.